"Därför innehåller segern mot Sirius borta flera saker"
Foto: Bildbyrån / Tobias Sterner
Gröna Lund är ju ett gammalt utedass i jämförelse med Liseberg. Det skriver jag inte bara för att jag är från Göteborg. På Liseberg har de Balder, Valkyria och Helix. Framförallt den senaste är på gränsen till sinnessjuk. Man kastas rakt ned och rakt ut i ett halsbrytande förlopp där man till sist inte vet vad som är upp och vad som är ner. Ingen attraktion som Liseberg kan briljera med kommer dock i närheten av hur det är att följa Örebro SK när de tar halva staden med sig för att möta Sirius i lärdomsstaden Uppsala.
Vi börjar från början. Starten mot Sirius är den bästa starten jag sett ÖSK spela under hela säsongen. Påkopplade, taggade, angelägna. Ett snabbt passningsspel som dessutom ger utdelning med ett tidigt ledningsmål. Det intressanta sedan är att laget växer i både kvalité och självförtroende. Det ser förbaskat bra ut helt enkelt och man går till pausvila med 3-0.
Jag minns en annan match som också stod 3-0 i paus. CL-finalen 2005. Liverpool-spelarna hörde Milans Maldini, Gattuso och de andra sjunga segersånger i pausen. Liverpool gick ut och skrev historia genom att vända och vinna.
Axel Kjäll berättade efter matchen att de sagt till varandra att ingenting var klart, att allt fortfarande fanns att spela om, men när ÖSK gör 4-0 börjar till och med den allra bittraste ÖSK-supporter att dra på smilbanden. Jag tror inte det fanns en enda som såg matchen då som skulle satsat en deformerad femtioöring på att Örebro skulle tappa det. Men hjärnan är onekligen ett mysterium.
I förra veckan hade jag glädjen att träffa ÖSK:s Johan Fallby för ett avsnitt av ÖSK-PODDEN.
Han är idrottspsykologisk rådgivare åt klubben och vi talade om att aldrig underskatta psykologins betydelse för ett fotbollslag.
Dan efter vårt möte satt jag alltså och såg Sirius först göra 1-4, sedan 2-4 och till sist även 3-4.
Som sagt, underskatta aldrig psykologins betydelse.
Men, och det här tror jag är viktigare än att ÖSK släppte in tre mål och gjorde nervös match av alltihop, man lyckades faktiskt hålla undan. Man täppte till. Man grejade det. Man höll undan!
Därför innehåller segern mot Sirius borta flera saker. Den är som de ryska dockorna.
Vi vet att Carlos kan dunka in tre mål i en och samma match. Fast det visste vi redan.
Vi vet numera att ÖSK kan kliva in och se grymma ut direkt från start.
Vi vet nu också att man faktiskt både mentalt och fysiskt kan komma tillbaka och hålla fortet när det känns som om det ska rasa. Den mentala kicken är väldigt mycket värd den också.
Avslutningsvis några ord om Örebros fans. Jag vet att ni brukar äga Uppsala men att göra det med sådan kärleksfull frenesi, sådan suverän glädje och självklarhet är faktiskt helt otroligt att se.
Det är som manager Axel Kjäll sade efter matchen. Hoppas ni känner att ni är en del av den här segern.
Marcus Birro.