ÖSK kom undan med blotta förskräckelsen

Elfsborg blev förödmjukat och överkört av Lazio tidigare i veckan, vilket inte innebar några goda premisser för Örebro SK i den sena söndagsmatchen i Borås. Faktum var att de svart-vita såg ut att gå  samma öde tillmötes.

Full av revanschlusta chocköppnade nämligen hemmalaget och det var målvakten John Alvbåge som räddade ansiktet för ÖSK. Konstgräset hade vattnats innan match och måhända var det detta faktum som gjorde att ÖSK-försvaret såg ut som ett gäng Bambis på hal is. Till och med den annars så säkre Michael Almebäck höll på att ställa till det alldeles i inledningen, men det slutade med ett hopslag med James Keene och en lyra som så när höll på att ställa Alvbåge.

Elfsborgs starka offensiv fortsatte, vilket gav utdelning redan i den 6:e matchminuten då Daniel Mobaeck kom högst på ett frisparksinlägg från Stefan Ishizaki. Alvbåges timing vid ingripandet kan ifrågasättas, men nicken hade förmodligen varit otagbar om han stått kvar på mållinjen. Baklängesmålet innebar ytterligare tändvätska för hemmalaget mot ett allt mer paralyserat bortalag, och 2-0 kom som ett mejl i datorn. Ett mål som Samuel Wowoah får ta på sig, eftersom han inte var snabb nog att sätta två elfsborgare offside. Istället fick James Keene ostört pricka in bollen bakom en chanslös Alvbåge. Strax innan var vi många som var beredda att anteckna 2-0, när Alvbåge visade varför han är en stormålvakt, då han reflexräddade när en fri Daniel Nordback bara hade att sätta dit bollen.

Det var en första kvart med ett hiskeligt tempo av sällan skådat slag och ÖSK:arna kunde faktiskt vara nöjda med enbart två baklängesmål. När sedan Marcus Astvald i den 16:e minuten påpassligt höll sig framme på en boll från Roni Porokara (som nog egentligen var avsedd till Kim Olsen) och tåade in 2-1, var det helt plötsligt match igen. Hastigt och lustigt, särskilt lustigt för de flera hundra tillresta ÖSK-anhängarna.

Målet innebar att ÖSK fick lite andrum och kom in mer i matchen. Roni Porokara hade några bra skott, men tyvärr inga som gick mot mål. Bortalaget hade ändå gjort en stark uppryckning spelmässigt och gick in för halvtidsvila med vissa förhoppningar inför andra halvlek. En halva som inleddes nästan lika chockartat som den första, från boråsarnas sida. Återigen kom ÖSK fel i positionerna och målvakten tvingades till några avgörande ingripanden.

Det höga matchtempot påverkade boråsarna som inte orkade hålla samma tryck matchen igenom. Man drog tillbaks spelet och anföll bara med Keene längst fram sista delen av andra halvlek. Detta gav ÖSK ett visst spelmässigt övertag, vilket man dock inte lyckades förvalta. Brassen Adriano gjorde som vanligt ett piggt inhopp när han kom in i den 68:e minuten, men hade svårt mot de effektiva hemmaspelarna.

Att förlora mot dagens Elfsborg var inte mycket att gräma sig över, värre var det i våras. Nu är det bara för svart-vitt att försöka få ordning på spelet igen tills måndagen den 31/8, då allsvenskans andra svart-vita lag, Gefle IF, kommer på besök.

Göran Lindhé