Historien går igen
Våren 2008 hade ÖSK en tung period, med svidande 3-målsförluster mot Malmö FF och Gais. Denna vecka har man på ett mindre roligt sätt fått uppleva att fotbollshistorien ibland går igen. Det visar också hur hopplöst det kan vara att möta ett medgångslag, som både Gais och Malmö FF har varit den senaste tiden.
För sett till första halvlekens spel skulle matchen ha kunnat sluta hur som helst. Det var ÖSK som förde an spelet och med målchanser räknat ledde man med 5 – 3 efter de första 45 minuterna. Den effektivitet som man såg i bortamatchen mot Kalmar har man inte sett röken av sedan dess. Det är den där sista så viktiga avslutningsdelen, själva udden som ÖSK har saknat de senaste matcherna.
Tränare Sixten Boström hade för dagen ändrat spelsystem och det kändes inte riktigt som om örebroarna var bekväma med 4-4-2. Men tanken var väl den att ingen mittfältare skulle behöva vara petad från start. I och med detta så blev ytterspelet lidande och av Porokaras kantspringande syntes ingenting. Det enda kantspelet utfördes istället av en back, TommyWirtanen, vars rusher ibland skapade farliga lägen. Hans offensiva kvalitéer är något att mer ta fasta på och det kändes som att han saknades i kedjan.
I minut 13-15 böljade spelet med målchanser åt bägge hållen och efter kvarten hade det kunna stått 2 – 2. Samuel Wowoah fick på en riktig rökare som först däckade Malmös Wilton Figueiredo och där bollen till slut hamnade hos en fristående Adriano Munoz, som dock missade målet. Starkt ändå av Figueiredo att resa sig efter den knocken, vars like vi inte sett sen Trelleborgs Mattias Thylander ifjol fick bäras ut på bår.
Paralyserat ÖSK
Efter ÖSK:s spelövertag i den första halvleken fanns ändå vissa förhoppningar, även om man befarade att den svart-vita ineffektiviteten framför mål skulle fortsätta. Men som vanligt när en match står och väger så avgörs den oftast av ett lag i medvind, ett lag som får den där lilla extra turen. För tur får man väl kalla det när Malmös Figueiredo i den 51:a minuten skjuter mot mål, som alla tror, men när bollen blir till en passning till fristående Daniel Larsson. Den markeringsmissen kan man förlåta, men kanske inte den bara sju minuter senare. Även då blir samme spelare helt fri i mitten och har inga problem att förpassa bollen förbi en chanslös Alvbåge. Det verkade som om den nykomponerade backlinjen hade stora problem i det skedet och Almebäck kändes saknad. Men å andra sidan gick det ju inte bättre mot Gais i måndags.
Ett paralyserat ÖSK hade svårt att mobilisera några motattacker, mycket beroende på att Malmö spelade högt och störde hemmalagets anfallsuppbyggnad. Samspelet i mittfältsdiamanten såg inte klockrent ut och Nordin fick inte utrymme till några genomskärande passningar mot Porokara och Adriano, som ofta sprang i tomma intet. Dock i minut 81 hade ÖSK ett gyllene tillfälle till reducering, efter en dubbelchans.
Mot slutet chansades det friskt då man gick över till en trebackslinje, men det blev snarare närmare 0 – 3 istället, då Malmö hade hela vänsterkanten ren, och där Anttonen fick agera målvakt istället för en överspelad svåger. Daniel Larsson skulle ändå få fullborda sitt äkta hat-trick då han nätade på övertid.
Matchfakta: Örebro SK – Malmö FF 0-3 (0-0)
52. 0-1 Daniel Larsson
59. 0-2 Daniel Larsson
90. 0-3 Daniel Larsson
Publik: 7.157
Varningar:
ÖSK: Magnus Wikström
Malmö FF: Gabriel De Paulo Limeira