Krönika - En bra tränare?

Foto: Bildbyrån / Johan Bernström

Alla lag behöver bra tränare, därom inget tvivel. Vad som definierar en bra tränare kan det däremot finnas olika meningar om. Under alla omständigheter är kompetenta tränare nödvändiga för framgång, oavsett spelarmaterial och klubbfinanser. Framgång är för övrigt något relativt och kan värderas på flera sätt beroende på förutsättningar i arbetet.

En traditionell och vanligt förekommande bild av en bra tränare är att hen är auktoritär, hård men rättvis och inte sällan tämligen högljudd såväl under träningspassen som under matcherna. En big boss som pekar med hela handen och instruerar utan särskilt mycket dialog eller spelarinflytande. Låt oss omgående konstatera att detta numera är en nidbild och en kliché som sedan länge har spelat ut sin roll.

En skicklig tränare är förvisso en auktoritet, men det är något annat; en ledare med pondus och stort kunnande inom alla relevanta områden som ser detaljer och helhet samtidigt, analytiskt begåvad med utvecklad förmåga att övertyga krävande spelare om värdet av sina metoder. Hen är en humanist som kan skapa och förankra allt från ett taktiskt effektivt arbetssätt till en god arbetsmiljö där alla känner och tar ansvar.

Vilken egenskap är viktigast? Som jag ser det är det utan tvekan en taktisk kompetens där förmågan att göra en realistisk bedömning av det egna lagets konkurrenskraft och lista ut poängvinnande matchplaner är avgörande. Förmågan att ena spelare och tränarteam i en gemensam idé om hur man ska spela och även hur man ska träna för att nå en kollektiv styrka där alla spelare kan uttrycka sin egen karaktär under matcherna. Ett väloljat maskineri, helt enkelt.

En modern, välutbildad tränare ser alla spelare och skapar goda relationer där kritik och feedback är konstruktiv, regelbunden och utmanande för alla. Viljan till ständig utveckling - högre ömsesidiga krav och förväntningar – är en självklarhet. Resultatutvecklingen kommer, om inte som ett brev på posten, så i takt med att laget mognar, spelarnas självständighet ökar och mental, fysisk och teknisk prestationsförmåga blommar ut.

Låt oss inte glömma ledarskapet. Utan ett moget och ansvarsfullt ledarskap kommer man inte fram, inte ens särskilt långt på vägen. En topptränare är ödmjuk och självkritisk inför sitt ansvar, men också stark och säker. Hen får tränarteam och spelartrupp att ständigt arbeta på toppen av sin förmåga. Nu för tiden ställs höga krav på professionalitet i allt, från alla inblandade. Toppfotbollens konkurrens är mördande – ingen kommer undan med klichéer, ogenomtänkta idéer och svajiga taktiska lösningar. Främst står alltid det som är bäst för laget, vilket innebär obekväma beslut, robust stryktålighet och en aldrig sinande framtidstro.

En huvudansvarig tränare bedöms utifrån lagets resultat, och det är i sin ordning, inget snack om den saken. Det är ju fotboll. Motgångar varvas med perioder av flyt och framgång för alla tränare. I längden överlever den som har uthållighet, en ständig vilja att lära och förmågan att kunna ändra riktning när det verkligen behövs.

Hur lyckas man då? Ja, varför inte luta sig mot Liverpools legendariske manager Bob Paisley: ”It’s not about the long or the short ball, it’s about the right ball”.

Så sant som det är sagt.

Heja Sportklubben!

Urban Hammar

_____

Urban Hammar är styrelseledamot i ÖSK Fotboll med ansvar för tekniska/sportsliga frågor.

Han är Head of Coach Education på Svenska Fotbollförbundet och ansvarig för elittränarutbildningen i Sverige sedan elva år. Han har en bakgrund som spelare och tränare i ÖSK och har lång erfarenhet av elitfotbollen. Urban är också Technical Instructor i UEFA samt ledamot i UEFA:s expertgrupp JIRA Panel.

© Örebro sportklubb Stolthet, hjärta och passion sedan 1908