Hjältarna i periferin

För en dryg månad sedan kom nr 4 av medlemsmagasinet Sportklubben. Nu återpublicerar vi delar av innehållet på oskfotboll.se. Först ut är ett reportage om Örebro Tifo.

De har spenderat hundratals timmar på knä på ett betonggolv för att se sitt verk försvinna på en knapp minut. De gör allt för att spelarna i Örebro Sportklubb ska få en värdig inramning. Möt Örebro Tifo – hjältarna bakom koreografierna på Västra Stå.

Vad är det som driver er att stå timma ut och timma in i en kall läktare mitt i vintern?
– När dom vinner, då är det värt det, säger Alexander Lundell, en av eldsjälarna i Örebro Tifo.

Till vardags jobbar han som socialarbetare i omsorgen men inför den allsvenska premiären mot IFK Norrköping har han två heltidsjobb. Varenda ledig timma spenderas i östra läktaren på Behrn Arena. Ofta tillsammans med vapendragaren Erik Persson.
– Jag jobbar typ 75%, pluggar 25-50% och tifo-arbetar 25-50% (skratt) Efter ett lyckat tifo får man energi. Det är grymt kul, annars hade man så klart inte hållit på.

Örebro Tifo är en egen förening med starka kopplingar till Kubanerna Örebro. Huvudsyftet för ÖT, som de själva kallar sig, är att ge spelarna i Örebro Sportklubb ett visuellt stöd utöver det vanliga. 
Alexander: – För några år sedan drev vi ÖT som en förening med fasta medlemmar och sådär, men nu har vi försökt luckra upp det så att det är lättare att delta för dem som bara vill vara med ibland. Vi brukar gå ut på Facebook och be om hjälp de gånger det är aktuellt.

Ordet tifo är en förkortning av italienska “tifosi”, som är benämningen på en supporter i Italien. I Sverige har ordet tifo blivit sammankopplat med det som sker på läktaren när spelarna går in på planen. Det kan handla om flaggor, mosaikark som bildar ett mönster eller en OH-flagga över en hel sektion. Det är bara fantasin som sätter stopp för supportrarnas kreationer.

Det är rätt få sekunder som tifot är uppe och synligt, men ofta ligger det oerhört mycket tid bakom. Hur tänker ni kring det?

Erik: – Även om det bara är uppe i några minuter så dokumenterar vi våra tifon på bild och film, det är viktigt att komma ihåg. Det går att njuta av det i efterhand också.

Kollar ni mycket på era arrangemang i efterhand?
Erik: – Inte mycket, men det är viktigt att utvärdera och se vad man kan göra bättre.

Om vi pratar inspiration. Vad är det för ligor i Europa som man pratar om?
Erik: – Jag tycker Tyskland är värt att sträva efter. Deras läktarkultur är grym med tifon och stora ståplatssektioner. De gör oftast väldigt kreativa koreografier.

Är ni enbart inriktade på det visuella eller tänker ni kring stödet i stort? Trummans vara eller ickevara, megafon eller ramsor? Diskuterar ni sånt?
Alexander: – Egentligen är inte det Örebro Tifos uppgift, men det är klart att allt som ger bra stöd till laget och allt som skapar stämning är bra, sen finns det vissa saker som vi inte gillar, typ klappor. (skratt) Trumma och megafon gör att det blir bra synk i klacken och att det röststarka stödet ökar.

Från var kommer ert intresse för ÖSK?
Alexander: – Jag började gå när jag var liten med min pappa, brorsa och farfar. Jag stod på en drickaback på ståplats bredvid gamla trä så jag kunde se nånting. Sedan dess har jag gått. Min bror var med tidigt och engagerade sig i Kubanerna så efter det blev det naturligt för mig att engagera mig mer.

Du då, Erik?
– Det började med att jag gick mycket med -farsan när jag var yngre. Under gymnasiet
började jag gå mer med kompisar, blev engagerad i tifogruppen genom Alex och sen har det bara fortsatt. Jag har tänkt att jag ska trappa ner på tifobiten i sex år nu (skratt). Jag tror det är sjunde eller åttonde året som jag håller på.

Att prata om sitt supporterskap tycker många är svårt. Vad är ÖSK för er?
Erik: – Jag tänker på matcherna, gemenskapen på läktarn och att sjunga ut motståndarna. Det behöver inte vara svårare än så. Sjunga ut Peking i premiären.

Hur tycker ni att känslan är i supporterleden för tillfället?
Alexander: – Senaste åren har det varit en liten dipp, med tanke på Superettan och sådär. Det har varit ett litet generationsskifte på läktaren. I år känns det annorlunda, det tycker jag man sett tydligt nu i Svenska Cupen. Klacken har vuxit i antal för varje match och stämningen senast mot Elfsborg var helt fantastisk.
Erik: – Jag tycker det är positiv stämning nu och Kubanerna är lite mer på gång.

Alexander blir exalterad när vi pratar om läget bland supportrarna, och fyller i.
– Det är sjukt roligt att stå i klacken igen. Det känns positivt överlag, jag är jävligt peppad. 

Hur tänker ni kring öppenheten i klacken? Hur växer man och välkomnar nya?
Erik: – Jag lyfte faktiskt frågan på Kubanernas årsmöte. Att prio ett borde vara att få många fler medlemmar. Det leder också till fler i klacken och större följen på bortaresor.

För många yngre är ni ledarna på läktaren. Hur ser ni på ert ansvar där?
Erik: – Jag tycker det är skitviktigt att inte avbryta en 8-årig grabb som står och flaggar. Jag uppmuntrar verkligen att yngre tar plats på läktaren. Alla ska känna sig välkomna och tycka att det är kul att stå i klacken.

Alexander: – Ibland kommer det fram småkids i klacken och att bara skaka hand med dem och presentera sig är sjukt viktigt. Det är småsaker som gör att det blir kul att stå klacken.

Erik: – Ja, precis. Att bara skämta lite med dem gör mycket.

Vad kan andra ÖSK:are göra för att stötta er?
– Vi går runt med bössor på rätt många matcher så där får man jättegärna skänka en slant. Vi har swish (1234594156) och bankgiro (674-2456) också. Sen får ni gärna gå in och gilla vår facebooksida “Örebro Tifo”.

© Örebro sportklubb Stolthet, hjärta och passion sedan 1908