Kalle om landslaget och framtiden

Kalle Holmberg har varit en given startspelare under sensommaren och hösten. Möt honom i ett samtal om landslaget och framtiden.

När blev du uttagen till landslaget för första gången?

– När jag var 16 år, tror jag. Jag var reserv till ett 60-mannaläger. Då var det bara ett läger och inga landskamper. Sedan dess har jag varit med nästan hela tiden, tror bara jag har missat en landskamp och det var den här i Örebro.

Kalle spelade nyligen en dubbellandskamp mot Finland och fick mycket beröm för sina insatser efter lägret. Lagkamraterna utnämnde honom till matchens lirare och Kalle gjorde även ett av målen i ena segern. Nästa steg blir att kriga till sig en plats i U21-landslaget.

– Nu mot Finland var de sista landskamperna med P93-landslaget så nu är nästa steg U21. De gick vidare till EM-slutspelet i Israel nästa sommar så jag antar att det blir sista samlingen med den kullen då. Vi får se vad som händer, jag har fått spela väldigt mycket i landslaget och det har gått bra så det är bara kul.

Som ung höll Kalle på med både och fotboll och hockey. Pappan Mikael var en framgångsrik ishockeyspelare som hockeypubliken i Örebro känner väl till. Man kan fråga sig varför det ändå blev fotbollen till slut.

– Jag spelade hockey länge, men jag la av med det när jag var 15 år. Jag tyckte fotbollen var roligare, så det var inget svårt beslut att ta.

Hur tog pappa det beslutet?

– (skatt) Närå, det var mitt beslut och han stöttade mig i det fullt ut. Det var roligt med hockeyn också så det är klart man saknar det då och då.

Vad har du för minnen från hockeyn?

– Jag slutade precis innan tv-pucken, men jag skulle nog ha varit med där om jag hade fortsatt.  Jag var liten när pappa spelade så jag minns inte så mycket från den tiden. Vi har en Leksandsfilm hemma som jag kan nästan varenda replik ifrån. Det är Leksands matcher från en hel säsong med intervjuer och besök hemma hos spelarna.

Om vi ska prata fotboll då. Vad säger du om läget som ÖSK är i just nu?

– Vad ska man säga? Vi fick en riktigt tråkig start med förlust i premiären mot Åtvidaberg. Det är svårt att skylla på något. Vi har haft en del skador och vi har tyvärr inte lyckats vinna de matcher som vi borde ha vunnit. Känslan innan säsongen var ändå god. Jag tyckte vi hade en bra försäsong med en bra glädje i truppen. Sedan PeO kom in har det blivit en hel del förändringar, både på träningar och match. Jag ser bara positivt på det som skett sista tiden. Det är klart det är många poäng upp nu när Gefle vann i helgen och vi bara fick med oss ett oavgjort, men vi måste tro på det vi gör.  

Om värsta scenariot händer. Hur ser du på en eventuell sejour i Superettan?

– Det är klart man har tänkt tanken nu när vi ligger där vi ligger. Jag har två år kvar på mitt kontrakt och jag trivs bra i Örebro. Jag har familjen och släkten här och många kompisar förstås.

Kärleken också väl?

– Ja, precis. Det är viktigt. Hon tar studenten till sommaren.

Vad har du för intressen utanför fotbollen?

– Jag umgås mycket med tjejen och kompisarna, sen spelar jag faktiskt en hel del boll trots att vi tränar så mycket. Sen blir det en del pingis och tennis. Jag missade tyvärr vår tennisturnering men den hade jag nog vunnit annars. (skratt) Nej, skämt åsido. Sammy är faktiskt överlägsen men jag hade nog varit med fightats om det.

© ÖSK Elitfotboll AB Stolthet, hjärta och passion sedan 1908