ÖSK-ikonen: Fredrik Nordback

ÖSK ikonen är en intervjuserie med svartvita profiler som är eller varit i klubben och först ut är lagkapten Fredrik Nordback som öppenhjärtligt berättar om sina år i ÖSK, den stora drömmen och planerna inför framtiden. - Jag har bott större delen av mitt liv i Örebro och Sverige känns numera som hem.

Det är förmiddagsträning i april och den allsvenska premiären är bara några dagar bort. Vinterns värsta kyla har äntligen lagt sig och våren har på allvar kommit de senaste dagarna. En klarblå himmel och en skinande sol vilar över Behrn Arena. Sixten Boström befinner sig mitt i händelsernas centrum, bland de frustande spelarna som trimmar formen inför ännu en allsvensk upplaga. Han analyserar noga vilka spelare som ger sitt allt för att veta vilka som kommer att gå över lik för att leda sitt lag framåt i år. Bland de frustande spelarna finns det vissa som frustat längre än andra, som vet vad som krävs i varje situation och i varje moment. En av dem är Fredrik Nordback, lagkapten i ÖSK. Han gör sin 12:e säsong med A-truppen och har varit med laget i framgång och motgång, vid avancemang och degradering, som vinnare och som förlorare. Fredrik Nordback vet hur det är att vara professionell fotbollsspelare.

Efter träningen bestämmer jag och Fredrik att vi ska mötas upp på café Java inne i centrala Örebro. Fiket är fullsatt, men vi lyckas klämma in oss i hörnet med varsin kaffe. Jag kan inte låta bli att tänka på hur speciellt det är numera med spelare som representerat en och samma klubb under hela sin karriär som elitspelare och jag är nyfiken på vad som fortfarande driver honom.

När många av dagens svenska talanger försvinner ut i Europa med naiva drömmar att erövra fotbollsvärlden så lämnade Fredrik hemlandet Finland och den lilla staden Hangö med 10,000 invånare, blott 16 år gammal för att lyckas som fotbollsproffs i ÖSK.

- Under en av mina tusentals träningar med min pappa nere på gräsplanen i Hangö var det en svensk kille från Örebro där och tittade på träningen. Vi började prata och han berättade att han kände ungdomsutvecklaren Arvi Taaler i ÖSK och han frågade om jag skulle vara intresserad av att komma dit och träna. Jag svarade att det lät intressant, så jag åkte ner en vecka över sommaren och blev bjuden även följande sommar. Jag fick åka med till Italien och Danmark på turneringar och bestämde mig efter det för att flytta till Örebro och börja ett nytt liv. Jag trivdes direkt och blev väl omhändertagen av klubben.

Fredrik kom till klubben 1995, men gjorde inte A-lags debut förrän 1997 under ledning av ÖSK legenden Sven ”Dala” Dahlqvist. Debuten skedde borta mot IFK Göteborg och när jag hjälper till att färska upp minnet från debuten så minns han den väl.

- Jag minns att vi fick storstryk och att Andreas Andersson gjorde tre eller fyra mål och att jag skulle markera honom på hörnorna. Det är väl det jag minns från debuten, annars försöker jag att inte tänka bakåt så mycket . Det kommer nya matcher och nya utmaningar hela tiden.

Hur finner man drivkraft till att år efter år konkurrera på elitnivå, både fysiskt och psykiskt?

- Min drivkraft ligger i kärleken till fotbollen. Man vill hela tiden utvecklas och hjälpa laget i strävan efter ännu bättre resultat. Visst, det inte alltid roligt. Det finns perioder som är jobbigare när resultaten går emot eller när man inte fått spela. Sett överlag så trivs jag jättebra med fotbollen och livet i ÖSK, jag skulle inte fortsätta om jag inte hade det rätta suget.

Även om Fredrik Nordback har mer rutin än de flesta allsvenska spelarna så finns det en hel del kvar han vill uppnå innan det är dags att tacka för sig. Drömmen om att vara ett topplag med ÖSK och eventuellt vinna ett SM-guld har han inte givit upp på långa vägar.

"Högsta drömmen är att vinna SM-guld med ÖSK, det finns i tankarna hela tiden."

- För min personliga del är även landslaget med i bilden fast jag inte har varit uttagen på ett bra tag. Jag tappade egentligen min plats när jag åkte ur allsvenskan med ÖSK, man föll längre nere i rankingen då. På min position i landslaget finns det många bra spelare ute i Europa som får bättre matchning, men det finns en motivation att få representera Finland igen. Jag brukar skämta och säga till Roni Porokara att han ska hälsa tränaren att jag är bra form, men jag vet inte om han framför det.

Att Fredrik vill uppleva en tid med ÖSK som ett topplag kan mycket väl ligga runt hörnet. Känslan att någonting stort är på väg att växa fram existerar i allra högsta grad med den nybyggda arenan, den starka truppen och den höga målsättningen laget har inför i år.

- Det har hänt mycket de senaste åren sedan vi åkte ur allsvenskan. Man tog nya krafttag och strukturerade om klubbens organisation och gick igenom ekonomin. Det har kommit mycket gott ur allt sedan dess, det märker man speciellt nu. Det finns en bra harmoni i klubben och med den starka hösten vi gjorde ifjol känns det bra.

"Vi känner att vi har möjlighet att slå vilket lag som helst i år och det är viktigt för oss att ha den känslan."

Tiden i ÖSK har inte alltid varit en dans på rosor. Vid tvångsdegradering 2004 var klubben illa ute ekonomiskt och viktiga spelare lämnade klubben. Att Fredrik skulle bli kvar var inte helt självklart medger han.

- Det var en tuff period. Det fanns intressenter från olika håll och jag lyssnade på vad de hade att erbjuda, men det kändes inte rätt att flytta. Jag knöt näven och ville upp i Allsvenskan igen med ÖSK, det fanns en grym revanschlusta i mig. Livet som fotbollspelare är bra på många sätt men det finns baksidor också. Det finns tusentals människor som skriker om man gör sitt jobb dåligt. Man lever inte vanligt liv med arbete måndag till fredag 08.00-17.00 helt enkelt.  Det finns så många bra minnen också, speciellt när vi gick upp i Allsvenskan igen. Det var en otrolig känsla, det starkaste jag varit med om.

Under intervjun nämner lagkapten Nordback flera personer som betytt mycket för honom och varit delaktiga i hans karriär som framgångsrik allsvensk mittfältare, så som Arvi Taaler. Men främst är det hans pappa som inspirerat och stöttat honom genom åren.

- Pappa spelade själv fotboll och var även min tränare i Hangö IK. Han följde mig till jag var 13-14 år har varit otroligt betydelsefull för mig.

Fredrik berättar sedan om skillnaden mellan dagens unga spelare och hur det var när han kom upp som junior.

- Jag tycker mentaliteten var hårdare förr. Man var tvungen att ta för sig rejält på planen, men inte sticka upp för då var de äldre där och påpekade att man inte skulle tro att man var något. Det finns en del unga numera som tar saker och ting lite för lätt. Det där med att bevisa att man vill vara med i en A-trupp har sjunkit något de sista åren. På träningar tycker jag man ska visa blod, svett och tårar och ibland saknar jag det. Då och då får jag ryta till och det hade jag gjort även om jag inte var lagkapten, som person säger jag gärna vad jag tycker och tänker.

Fredrik fyllde nyligen 30 år under träningslägret nere på Cypern och firade det genom att slå Hammarby med 2-0. Han är hemlighetsfull om det förekom något större firande med lagkamraterna efteråt, men erkänner att det finns en del roliga traditioner som sker internt inom laget som kanske inte lämpar sig för allmänheten, men tillägger att det sker på en bra nivå och inte som hos till exempel Premier League lagen där man hört skräckhistorier.   

När frågan om vad känslan inför i år är Fredrik optimistiskt med tanke på den positiva tabellplaceringen från förra säsongen och den fotbollsfilosofi som Sixten Boström introducerade i laget.

- Vi kan gå långt, det tror vi själva. Det var riktigt roligt när vi satte vår målsättning att komma topp fem i år. Det är kul att känna att det finns en tro inom laget. Det kommer att krävas mycket arbete från oss för att nå toppen, men med nyförvärven från i år och förra säsongen så märks det hur starka vi är och att vi kan slå vilket lag som helst.

  

Som studerande själv här i Örebro händer det att jag ser Fredrik gåendes i korridorer på universitet eller sittandes i biblioteket. Fredrik berättar att han vid sidan av fotbollen läser ekonomi och praktiserar på en bank en gång i veckan för att få erfarenhet inom en bransch han senare vill jobba med efter sin karriär som fotbollsspelare.

- Jag kom underfund med det rätt tidigt att det finns mycket tid över som fotbollsspelare att göra annat. Även om fotbollen är nummer ett tycker jag att det är smart att beta av studierna i takt med fotbollen. Jag har andra mål senare i livet och möjligheten att plugga samtidigt som jag spelar fotbollen passar mycket bra. Förr eller senare är alla i den situationen att man behöver ett jobb och numera kräver i princip alla jobb en utbildning. Det är många som får börja om när de är 36 år och då tycker jag det är bättre att beta av studierna under tiden.

Under sina 12 år i A-laget har Fredrik hunnit spela med många klassiska svartvita spelare och nämner några favoriter.  Arnor Gudjohnsen anser han var på en helt annan nivå än alla andra, ihop med Kubisztal som dock var en aning på nedgång under hans tid. Danske dynamiten Lars Larsen tillägger han som en favorit som Fredrik såg upp till mycket både på och utanför planen.

Att en dag flytta hem till Finland ser han inte som särskilt sannolikt även om tycker att Hangö är otrolig vackert, särskilt på sommaren.

- Jag har bott större delen av mitt liv i Örebro och Sverige känns numera som hem, avslutar Fredrik Nordback och dricker upp det sista ur sin Cappucino.

Idag finns det ett fåtal spelare i varje lag, om ens det, som med stolthet kan bära sin matchtröja med villkorslös lojalitet i hjärtat för sin klubb och sina supportrar. Sådana spelare behövs i allsvenskan, men framför allt behövs lagkaptenen med nummer åtta på ryggen Fredrik Nordback i ÖSK.

© Örebro sportklubb Stolthet, hjärta och passion sedan 1908