Filip Rogic: Ny publikfavorit på Behrn Arena?

Den som inte följer Superettan på nära håll har sannolikt dålig koll på Filip Rogic så jag tänkte att vi börjar från början. Filip är född och uppvuxen i Eskilstuna och har en bror och en syster.
– Mormor och morfar kom till Sverige från Kroatien 1968 så morsan har bott i Sverige nästan hela sitt liv. När hon sedan träffade farsan i Kroatien flyttade han hit.

Filips mormor och morfar har flyttat tillbaka till Kroatien men han har några kusiner i -Sverige. Släkten på pappas sida i Kroatien är betydligt större och där nere har Filip många kusiner och sysslingar.

Filip spelade i Eskilstuna City som pojk- och juniorspelare och det blev även någon säsong i BK Sport. Han spelade med ett år äldre i brorsans lag och gjorde många mål som anfallare. Den första motgången kom när han var 14-15 år.
– Jag växte inte så mycket i den åldern. När det var dags för Elitpojklägret i Halmstad så var i princip alla andra större än mig och jag fick höra att jag var för liten.

Filip fick inte följa med till Halmstad men när han året efter som 16-åring började växa igen så gick det snabbt. Han tog tillbaka sin plats i distriktslaget och fick även vara med i Citys division 2-lag som den säsongen dessutom gick upp i ettan.

Som 19-årig fick Filip något av ett genombrott i City. Han gjorde sex mål som vänstermittfältare och i det årliga mötet mellan norrettans och söderettans talanger fick han priset matchens lirare. Belöningen blev ett treårskontrakt med Östersund i Superettan.

Du fick inte så mycket speltid i Östersund. Vad var det som inte stämde?
– Det blir inte alltid som man har tänkt. Jag var ung och det var första gången jag lämnade min familj. Jag åkte upp för att få speltid och när det inte blev så kände jag att det i min ålder var bättre för min utveckling att ta ett steg ner och sedan två steg upp.

Exakt så blev det. Först lån till AFC under 2014 och direkt avancemang till Superettan. Därefter ett tvåårskontrakt med AFC som slutade med allsvenskt avancemang. Ett steg ner och två steg upp var ett faktum.

Filip beskriver sig själv som en bollvinnare och en löpstark tvåvägsmittfältare som är bra box till box. Svagheter då? Han har svårt att nämna någon särskild egenskap. Filip är väldigt tydlig med att han kan bli bättre på allt. Han vill utvecklas som spelare och ta nästa kliv i karriären.

Vad är största skillnaden mellan Superettan och Allsvenskan?
– På den här nivån har man inte råd att göra misstag. Man blir straffad direkt vid exempelvis bolltapp. Det är bättre kvalitet på spelarna. I lägre divisoner kan det finnas någon som inte håller nivån och då utnyttjar man det. I Allsvenskan är det svårt att hitta dåliga spelare på det sättet.

Du har visat att du kan vara produktiv och nyttig både centralt och på kanten. Var trivs du bäst?
– Jag är bäst centralt där det blir mycket duellspel. Jag kan även spela på kanten om tränaren vill ha mig där men det är nog inte min bästa position. Att jag fick starta på en kant mot Häcken i Svenska Cupen berodde på att vi ville ta bort Alexander Farnerud.

Du har bott här några månader nu. Vad har du fått för intryck av staden Örebro?
– Bra, jag har varit här lite tidigare och det är en fin stad. Jag har ju bott i Eskilstuna och Östersund tidigare så storleken passar mig bra. Jag bor nära arenan helt perfekt här på öster så jag är nöjd. Jag har dessutom hört att sommaren ska vara jättebra.

Din flickvän Felicia Karlsson är själv duktig fotbollsspelare i Piteå. Hur är det att vara särbo med 90 mils avstånd?
– Det är ganska tufft. Man ses inte så ofta och det räcker inte med en ledig dag eftersom man måste flyga via Arlanda och Luleå för att ta sig till Piteå. Ibland ses vi när hon har en bortamatch här nere.

Filip och Felicia är vana vid att vara särbos. I början av deras förhållande spelade hon i Malmö (nuvarande Rosengård) och han i Eskilstuna. När hon flyttade tillbaka till Eskilstuna skrev Filip på för Östersund. Det kunde träffas betydligt oftare när Filip spelade i AFC men när Felicia skrev på för Piteå inför förra säsongen så ökade avståndet igen.
– Det fungerar bra men det har gått 5-6 år nu och man börjar känna att man vill bo närmare. Jag har precis signat ett treårskontrakt och Felicia har ett år kvar i Piteå. Om det finns någon klubb här i närheten för Felicia nästa säsong så skulle det säkert kunna vara något.

Kan KIF Örebro vara ett alternativ?
– Precis, KIF är ett bra lag och jag får väl försöka snacka in henne där (skratt).

En vanlig dag för Filip innebär träning på förmiddagen, gemensam lunch med laget och sedan hem och tar det lugnt. Han kände inte någon i laget innan han kom till Örebro men att han har kommit in i det snabbt.
– Jag umgås mest med Nordin, Nahir, Affe och Maic men alla i laget är väldigt schyssta och tar hand om oss nya spelare.

Vad gör du när du inte spelar fotboll?
– Ett intresse jag har är väl att jag brukar sova ganska mycket. (skratt) Det blir mycket TV och Playstation. Många i laget bor nära mig så vi brukar umgås och ta en fika ibland. Sedan åker jag självklart hem till Eskilstuna ibland och träffar familjen.

Hur gick det till när Özcan Melkemichel gjorde dig till lagkapten i AFC. Hade du varit lagkapten även tidigare i karriären?
– Jag hade faktiskt ingen erfarenhet alls av kapten-skapet men jag hade varit nästan längst i klubben och jag och Özcan hade lärt känna varandra bra. Jag är en person som vill hjälpa de andra i laget så mycket jag kan, både i omklädningsrummet och på planen. Özcan tyckte att jag hade rätt egenskaper för kaptensrollen.

Hur tufft beslut var det att välja bort AFC när de dessutom skulle flytta till din hemstad?
– Det var väldigt tufft, framför allt när det var dags att skriva på kontraktet med ÖSK. Då fick jag verkligen fundera och gå in i mig själv och tänka vad som är bäst för min utveckling och karriär. Jag försökte tänka bort att det var AFC och att de skulle flytta hem till Eskilstuna. Det var tufft.

– Jag pratade med flera olika klubbar och man vet inte vad man ska tänka ibland när de ställer frågor och har åsikter om vad som är bäst för mig. Jag får dock bra hjälp hemifrån och från tjej-ens pappa (Felicia är dotter till den förre ÖSK-spelaren Magnus ”Munken” Karlsson) som är min råd-givare. Det är klart att jag känner att jag har svikit AFC men jag vill vara i den miljö som är bäst för min utveckling. Nu blev det ÖSK och jag ångrar ingenting.

Hade det varit skillnad om Özcan varit kvar som tränare?
– Absolut, inget ont om nya tränaren men jag känner Özcan och han vet vad han får ut av mig. Jag utvecklades hela tiden under åren med honom och min känsla är att jag säkert kunde ha fortsatt den utvecklingen. Özcan hade mer att ge mig och jag hade mer att ge honom. Han hade säkert kunnat övertala mig att stanna i AFC.

Premiären är hemma mot Jönköping men jag antar att du tänker lika mycket på matchen mot AFC i omgång 2?
– Absolut, familj och vänner kommer att vara där så det blir en speciell match. Morsan bor nära Tunavallen och hon och familjen går faktiskt och kollar på AFC:s matcher trots att jag har flyttat.

Om du försöker analysera Örebro SK 2017, vilka kvaliteter ser du som talar för att ni blir ett topplag?
– Jag känner att vi har väldigt bra lagmoral. Alec har varit väldigt tydlig med att alla ska kämpa för varandra vi ska göra allting som ett lag. Ingen ska kolla på när vi försvarar och ingen ska kolla på när vi anfaller. Om man tittar på försäsongen så går vi framåt hela tiden. Vi har fått in det här att vi ska jobba för varandra och det kan ta oss långt.

Favoritlag i Europa?
– Real Madrid.

Konstgräs eller naturgräs?
– Jag säger en bra konstgräsplan. Jag föredrar en bra kortklippt gräsmatta men i Sverige är gräs-säsongen så kort.

Favoriträtt?
– Oxfilé.

Zlatan eller Messi?
– Oj, den var svår. Jag kör på Zlatan eftersom han är från Sverige.

Özcan Melkemichel eller Alexander Axén?
– Den frågan har jag fått tidigare. Alec är min tränare nu så jag väljer honom.

Vem styr musiken i omklädningsrummet?
– Micke Almebäck.

Vem i laget är bäst på FIFA?
– Nahir Besara är bra men jag har slagit honom. Det är nog han och jag som är i toppen. (skratt)

Vilken placering får ÖSK i Allsvenskan 2017?
– Vi har inte hunnit prata placeringar men vi siktar på att vinna varje match.

Hur går det för AFC den här säsongen?
– Som nykomling brukar målsättningen vara nytt kontrakt och jag hoppas verkligen att de klarar sig kvar.

Vilken klubb utomlands spelar du i om fem år?
– Jag gillar ju Spanien men kan även tänka mig någon klubb i Holland, Schweiz eller Belgien. Det finns många bra ligor i Europa. Mitt svar blir nog ändå Hajduk Split i Kroatien. Jag har hejat på Hajduk sedan jag var liten och har alltid drömt om att spela där.

Min sista fråga handlar om en utmaning. Både du och Nordin Gerzic har en koppling till Eskilstuna. Följer du med mig och Nordin på en promenad till Eskilstuna om ÖSK vinner SM-guld 2017?
– Garanterat!

Om det blir någon promenad till Eskilstuna får framtiden utvisa men mitt bestående intryck av Filip Rogic är att han, förutom att vara en trevlig kille, har en stark karaktär som präglas av målmedvetenhet och vinnarinstinkt. Karaktären blir extra tydlig när han med bestämd-het i blicken tydliggör för mig att det här vadet inte får uppfattas som att det är omöjligt för ÖSK att vinna SM-guld.

Filip Rogic är inte här för att se och lära. Han vill vinna titlar med ÖSK.

Text: Mathias Ekdahl