Christer Blohm sammanfattar säsongen 2015
Efter den strålande höstsäsongen 2014 skruvades förväntningarna upp ordentligt inför säsongen 2015. Tränarparet Axén och Kjäll hade lyckats få ut det bästa ur truppen och nu hade de också under försäsongen tid för att utveckla och finslipa på det som gett ÖSK den underbara hösten 2014.
Med målmaskinerna Kamara och Pode som radarpar på topp och med ett övrigt stabilt lag såg klubben och supportrarna med tillförsikt på den nya säsongen. Truppen förstärktes till en början endast med en ny spelare, den isländske vänsterbacken Logi Valgardsson.
ÖSK öppnade säsongen 2015 på ett strålande sätt och kunde med segrar över de förväntade topplagen Elfsborg och Malmö i Svenska Cupen avancera till final. Sedan väntade en tuff period i och med den allsvenska starten. Spelprogrammet bjöd på bara tre hemmamatcher på de första åtta omgångarna, dessutom startade man upp mot de båda kamratlagen IFK Norrköping och IFK Göteborg, vilka man av tradition alltid haft vårt för. Tyvärr visade det sig att det inte bara var dessa två lag laget hade svårt för denna vår, det blev en historiskt dålig inledning av Allsvenskan för ÖSK. Efter de inledande åtta omgångarna hade laget skramlat ihop ynka två poäng. Men cupfinalen den 17 maj gav ändå ett styrkebesked, en knapp förlust med uddamålet mot IFK Göteborg visade på goda kvalitéer. Stärkta av den insatsen spelade laget hem två trepoängare mot Åtvidaberg respektive Gefle i slutet av månaden, det gav ett litet andrum.
Tyvärr skulle det visa sig att kräftgången ändå fortsatte efter det. Fast förankrade i botten av tabellen gick laget och tränarna vidare i sitt arbete, enträget. Enstaka poäng ramlade in. Det handlande sällan om några genomklappningar, det var hela tiden nära vinst, förutom en, bottennappet mot Göteborg borta mitt i sommaren. Detta trots att ledningen vid den tidpunkten förstärkt laget med Pär Eriksson från Kalmar och Martin Broberg från Djurgården. Men det var först när nästa förstärkning, ÖSK-bekantingen Astrit Ajdarević anslöt från Helsingborg, som nya linjer tillfördes i spelet. Det dröjde dock till hemmamatchen mot Häcken som den riktigt stora vändningen kom, både Ajdarević och Broberg kom nu att spela huvudrollerna i det som på nytt skapade en historisk svit. Sex segrar i rad, en tangering av det allsvenska klubbrekordet, gjorde att man i matchen hemma mot Falkenberg kunde säkra det allsvenska kontraktet.
Därefter avslutades Allsvenskan med tre matcher utan förlust. Dessutom hade ÖSK chansen att slå det allsvenska rekordet, som man själva innehar tillsammans med Åtvidaberg, med att göra två mål eller fler i tio matcher i rad. Tyvärr blev det inte så. I den sista matchen för säsongen mot AIK hemma blev resultatet 1-1. Väl så. Norrköping blev överraskande svenska mästare. ÖSK hamnade till slut på en nionde plats, fullt godkänt efter den bedrövliga inledningen på serien. Som tränare Axén uttryckte det på den sista presskonferensen; ”–Det mycket snack om att Allsvenskan i fortsättningen skall spelas höst-vår, för vår del är nog det bästa att spela höst-höst.”
Efter säsongen stod det klar att Eidur Sigbjörnsson, Marcus Pode, Christoffer Wiktorsson, Ayanda Nkili, Christer Lipovac och Samuel Mensah skulle lämna ÖSK. Redan under sommaren hade Ahmin Yasin lämnat klubben för proffslivet i Danmark.
Bästa målskytt under året blev Martin Broberg som på 15 matcher stod för 10 mål.
Christer Blohm