Marcus Birro: "En fotbollsklubb rymmer en hel stads förhoppningar och drömmar"
Foto: Bildbyrån / Johan Bernström
På fredag är väntan över. Egentligen är det besynnerligt att Allsvenskan vilar under den vackraste av årets månader, framförallt som det inte är något mästerskap för herrarna i år. Men nu är den tomma, meningslösa tiden utan allsvensk fotboll snart över.
Den här tiden på året är Sverige sagolikt vackert. När man kör genom landet är det som att färdas i en gnistrande stark tunnel av grönska och värme. Träden skummar grönt ur de gamla stammarna som ur buteljer. Luften är klar som glas.
Det är gott att leva, trots allt.
Det händer något med mig och pulsen när jag rullar in i Örebro numera. Jag blir lugn. Jag kan gatorna, vägarna till arenan och kontoret och vet var jag kan ställa bilen innan jag tar en promenad genom stadens centrum. Tempot är lugnare. Det är som om människor och bussar rör sig i makligare takt. Jag hör ett par som skrattar. Slottet står där det alltid har stått och jag tänker tillbaka på en hiskelig sommardag 1993, en evighet och ett andetag sedan, när jag satt på foten till det där slottet i trasiga svarta jeans och drack öl medan jag väntade på att få uppträda på en scen i samband med en ungdomsfestival. Då var Örebro Lolita Pop och ett vattentorn. Då var jag en ung, vacker man med slarvigt knutna skor och drömmar stora som sjukhusbyggnader.
Nu är Örebro en myllrande vänlig och lite lågmäld stad som inte verkar begripa hur vacker hon är.
Jag? Ungefär samma. Fast jag har lärt mig knyta skorna. Och jag dricker inte längre.
Framförallt är Örebro sina invånare. En stad är inte sin gågata, sin kommunstyrelse eller sitt rykte. En stad är inte ens sitt storslagna slott i mitten av allt. En stad är alla solidariska medmänniskor som slår upp sina ögon och därmed blir stadens ögon varje morgon. En stad är drivkraft och passion, övertygelse och naiva drömmar. En stad är allt det hopp som invånarna bär i kupade händer, som när man bär ett nyfött barn eller en skopa vatten. Därför representerar alltid Örebro SK staden Örebro på bästa sätt. Jag hoppas att kommun och andra som bestämmer på riktigt och i sitt hjärta inser detta. ÖSK rymmer denna stads passion och övertygelse. Man vajar sina naiva drömmar som fanor i vinden.
ÖSK är stadens nyckel, den verkliga och vackraste gågatan.
En fotbollsklubb rymmer en hel stads förhoppningar och drömmar.
På fredag väntar Helsingborg med en nygammal tränare vid namn Henrik Larsson.
Örebro är seriens tredje bästa bortalag under vårsäsongen men sämst av alla på hemmaplan.
Bara den meningen ger allt ni behöver för at ta er till till Behrn Arena på fredag och lyfta ÖSK i den här superviktiga matchen. Inför hysterien ligger Örebro SK på en nionde plats. Vid vinst kapas ännu en tross mot bottenträsket.
Det är inte alla städer som har lyxen att ha sin hemmaborg nästan mitt i centrum. Gå dit. Cykla dit. Ta bilen dit. Rumla dit. Vissla hela vägen dit. Sucka ”Närke-tungt” åt livets meningslösheter men gå dit.
Ta er till arenan och stötta staden Örebros allra vackraste fanbärare.
Det är sommar och fotboll igen.
Det är verkligen gott att leva, trots allt.
Marcus Birro.