Marcus Birro: "Lyssnar man enbart när vemodet kallar och ropar ens namn, eller har man möjligheten att se att glaset faktist är halvfullt?"

Jag antar att även ÖSK resonerar på ungefär samma sätt. En del saker har sett riktigt fina ut, en del bortamatcher, Östersund, Sundsvall och IFK Göteborg.
AIK hemma. Sedan finns det såklart också en del av de där obegripliga sönderfallen, Djurgården och Helsingborg hemma. Falkenberg borta.

Det hela är en fråga om temperament. Vem är man innerst inne? Lyssnar man enbart när vemodet kallar och ropar ens namn, eller har man möjligheten att se att glaset faktist är halvfullt?

Jag har blivit bättre på att se det jag har istället för att stirra mig blind på den fläck i livet som rymmer allt det jag inte har.

Jag tror att en fotbollsklubb som Örebro SK är i ett rätt behagligt läge att faktiskt utmana sig själv, putsa vingarna, se det som fungerat trots alla skador, trots en del onödiga boll och poängtapp särskilt på hemmaplan.

Byggnadsställningarna heter tålamod, disciplin, konsekvens och mod. Reser man dem varsamt mot Örebro och ÖSK så går det att bygga något gediget och storslaget för framtiden.

Gerzic sjunker ner på sin plats vid skrivbordet i kontorsrummet en våning upp och jag misslyckas som vanligt med att få fram kaffe ur kaffemaskinen. Jag är ett monumentalt under av teknisk oförmåga. Örebros lagkapten har två mobiler. ” En privat och en för jobbet.”

Örebro SK ska vara rädda om, och stolta över, Nordin Gerzic. Han är en vildhjärna som fått ordning på sitt liv och därmed blivit en fanbärare för en klubb och en hel stad. Han har en suverän och synnerligen vacker egenskap att alltid komma ut med bollen ur trängda lägen och se ut att ha all tid i världen. Ungefär så har han också kommit ut ur privata tunnlar och mörka gränder i sitt eget liv. Det är stort och vackert att se. Han har gått igenom en del mörker i sitt liv. Sådana människor är alltid på riktigt. Hans ögon lyser av kärlek när han talar om vad staden Örebro och ÖSK betyder i hans liv.

Sedan dundrar Axel Kjäll ner vid vårt bord. Han knäpper alltid översta knappen, den gode Axel, både bildligt och bokstavligt.

Han är ett under av organiserad proffsighet. Jag förstår att han var en ledare redan i unga år. Nu har hans ålder kommit ikapp honom. För oss berättar han också om en av gångerna som han sökte till Polishögskolan och blev bötfälld för fortkörning på sin väg till provet. Det ryms en ocean av syrlig värme och stor humor bakom de knäppa knapparna.

Om ni supportrar någon gång undrar över uteblivna framgångar för ÖSK, så låt mig i all enkelhet slå fast att det finns nog ingen tränare som är bättre lämpad för projektet ÖSK än Axel Kjäll. Jag har träffat nästan samtliga svenska sportchefer och tränare under de här tre åren som jag dagligen jobbat med den allsvenska fotbollen så jag anser mig trots allt ha en viss koll på detta.

Vår dag i Örebro börjar lida mot slut men innan den är det hinner jag få träffa Albin Granlund för hans livs första pod-intervju i ÖSK-PODDEN.

Som finsk landslagsman har han varit med om att spela ut och besegra Bosnien hemma och även slå Armenien borta vilket gör att Finland har ett suveränt slagläge för att ta sig till sitt första mästerskap någonsin.

När vi kommer ut ur studion sitter tre killar i receptionen.
-Tjena Birro, vi såg på Twitter att du var i stan och ville bara komma upp och säga hej.”

Jag blir rörd och lite tafatt som man blir när man får plötsligt och oväntat beröm från främlingar. Jag hoppas de känner hur glad jag blir. Jag kan vara en gnällig jävel ibland men herregud vad glad jag blir.

Agenten som smög runt då?

Vi letar efter honom det sista vi gör men han har hunnit lämna Behrn Arena. Vad han sade till oss? Det sparar jag till en annan gång...

Marcus Birro