Marcus Birro: "Som att uppleva hela påskhelgen i en enda sekund"
Foto: Mikael Sundberg / msun.se
Varje stad och varje fotbollsklubb har ett gemensamt minne. Det är en källa vi alla går till för att minnas, hämta styrka, förenas i segrar och nederlag. Det är en vacker plats. Vi är aldrig ensamma där. En stilla bris går i träden runt källan. Vi möts där. Jag tror att framtidens vackraste hemlighet blir fysiska möten mellan människor. En sådan plats är en klubbs gemensamma minne.
Långfredagen kom som årets varmaste dag.
Över 11.000 biljetter sålda till ett ÖSK på sista plats i tabellen efter tre omgångar. Kan vi snälla en gång för alla så hål på myten om gnälliga Örebroare?
Supportrarna och publiken slöt upp för att ge sitt lag sitt stöd i en av årets svåraste hemmamatcher efter en tuff start.
Plötsligt var det som att se allt det Axel Kjäll pratat om falla på plats. Man kunde fysiskt se på planen mycket av det som tidigare enbart varit teori. Spelet böljande och växlande. ÖSK kunde båda anpassa sig och även styra matchen under perioder.
AIK hade som väntat mycket boll men de hotade aldrig riktigt och när de gjorde det stod en suveränt omutlig Oscar Jansson och dominerade fullständigt.
Filip Rogic har en synnerligen vacker egenskap att stänka mot just AIK. Utanför laget och staden, och bland fotbollskännare, är han kanske den spelare som fruktas allra mest. Supportergruppen Kubanerna såg det och hällde ett prisregn över Rogic efter förra säsongen.
När jag mötte honom i Studio ÖSK inför säsongen skulle starta hade han en enda kommentar till förra säsongen: ” Min förhoppning är att jag ska vara ännu bättre i år.”
Det är detta som definierar en stor spelare. Att hela tiden växla upp. Det är också detta som definierar en bra klubb, att resa sig i de stora matcherna, under den tyngsta pressen.
Rogics 2-1 på stopptid är som att uppleva hela påskhelgen i en enda sekund.
Det är återuppståndelse deluxe.
Nu kan vi säga att det finns en grund som är lagd. Fredagens seger mot AIK var inte kulmen på en process utan den första bloman på ett sol-längtande träd. Nu är det dags att renodla den grunden, att bygga vidare och arbeta ännu hårdare för att skövla in fler segrar.
Allt arbete återstår att göra. Men matchen mot AIK bevisade för fotbolls-Sverige att bygget är lagt och att bygget håller.
På det sättet kan vi komma ur slott och koja, från alla delar av Örebro och Sverige, och låta sångerna rulla på vår väg till den glittrande svartvita källan där vi kan mötas i stolthet och med våra huvuden högt.
Nu kör vi.
För Sportklubben,
Marcus Birro