”Jag är som bäst när jag ligger på gränsen”

Jag träffar Nordin på ÖSK:s kansli och precis när vi ska inleda intervjun får vi oväntat besök. En liten kille dyker upp med sin pappa och vill ha en autograf av sin idol. Glädjen i grabbens ögon går inte att ta miste på när hans önskan blir uppfylld.

Nordin och hans familj tvingades fly från kriget i Bosnien och kom till Sverige 1994. De placerades först på en flyktingförläggning i Flen och efter några år i Eskilstuna flyttade de till Baronbacken i Örebro. Nordin hade alla sina vänner i Vivalla och vistades stundtals i rätt stökiga miljöer.
– Jag hade hela tiden en koppling till fotbollen och det skiljer väl mig från många grabbar i förorten. Jag hamnade aldrig i det utanförskap som de känner idag. Jag hade träningar med ÖSK varje dag och det gjorde att jag skötte mig.

Hur politiker och myndigheter borde hantera utanförskap och segregation är ett ämne som engagerar Nordin.
– Nu är det ju som det är. De har tagit fel beslut från -början när de slussar ut alla till samma ställe i förorten. Det är problem nummer ett. Problem nummer två är att dagens flyktingar inte behöver ta så stort ansvar. Staten borde ställa högre krav.

Nordin började lära sig svenska i skolan i stort sett samma dag som han och hans familj kom till Sverige. De var helt enkelt tvungna att gå på lektionerna för att få ut socialbidraget.
– Allt blir så mycket enklare när man lär sig språket. Efter ett år på flyktingförläggning kunde jag flytta till en svensk skola och gå i en vanlig svensk klass.

Nordin inledde sin fotbollskarriär i Eskilstuna City redan första året i Sverige. Han älskade att spela fotboll och var en supertalang. När familjen flyttade till Örebro blev det spel i ÖSK och även om han fortfarande älskade att spela fotboll trivdes han inte riktigt med att det blev mer och mer allvar.

När Nordin gjorde succé i Bosniens ungdomslag som 16-åring fick Bayern München upp ögonen för honom och året efter valde han att testa lyckan som ungdomsproffs i den tyska storklubben. Nordin trivdes inte alls i den tuffa miljön och bröt kontraktet redan efter första veckan. När han kom hem från Tyskland så saknade han motivation och bestämde sig för att lägga av. Fotboll var fortfarande ett stort intresse men han nöjde sig med att spela med sina kompisar i Vivalla.

Efter drygt tre års uppehåll lyckades Rynninges ordförande Göran Wickström övertala Nordin att komma och träna med laget. Tränaren i Rynninge var ingen mindre än Alexander Axén och han lyckades locka fram glädjen hos Nordin. Efter två riktigt bra säsonger i division 2 återvände han till ÖSK i mars 2007. Tio år senare är Nordin Gerzic en av Örebros största idrottsprofiler.

Familjen har alltid betytt otroligt mycket för Nordin. Han har en lillebror som är 30 och en lillasyster som är 15. Han brukar hylla sin mamma för att hon alltid har ställt upp oavsett vad han har gjort i livet.

Nordin hade en speciell relation även till sin pappa som älskade att se sin son spela fotboll. Sommaren 2010 hände dock något som vände upp och ner på familjens tillvaro. Nordins pappa gick bort på det mest tragiska sätt man kan tänka sig.

Läkarna missade först en cancer i strupen och när det sedan var dags för operationer så råkade de både skada halspulsådern och stoppa blodflödet till hjärnan. När han till sist hamnade på Akademiska sjukhuset i Uppsala var det tyvärr för sent. Nordins pappa blev 53 år gammal.

Hur känner du idag när du tänker tillbaka på det som hände din pappa?
– Människor gör fel och det var otur att det var min familj som blev drabbad. Det är klart att man är förbannad och besviken än idag men alla gör misstag.

Går det att vända det som hände till något positivt?
– Jag tänker ofta på det som hände och kan få energi av det på fotbollsplanen, men det som påverkat mig mest är att han framför allt gick bort i väldigt ung ålder. Det har lärt mig att man måste passa på att leva till max och spela fotboll till max.

Det som ingen visste när pappan gick bort 2010 var att Nordin parallellt med fotbollen började få problem med att kontrollera sitt spelande. Istället för att sörja sin pappas bortgång så lät han spelandet eskalera.
– Alla människor är olika och jag har lätt för att bli beroende av saker. Så har det alltid varit. Spelandet blev någon sorts räddning för mig när pappa gick bort. Jag hade saker att göra hela tiden istället för att sörja. Det blev väl som en dubbelsmäll för mig kan man säga.

Det har snart gått tre år sedan intervjun i Expressen när du för första gången berättade öppet om ditt spelmissbruk. Hur mår du idag?
– Jag mår jättebra. Man får bygga upp ett liv på rutiner som inte handlar om spelande. Jag har självklart jobbiga dagar ibland men de blir färre och färre. Jag har byggt upp förtroende hos folk som jag inte vill bryta. Jag går inte i terapi men har fortfarande telefonkontakt med de som har hjälpt mig.

Är det fortfarande nolltolerans mot spel eller mår du så pass bra att du kan spela på stryktipset med polarna?
– Nej nej, aldrig. Det går inte. Jag vet faktiskt inte om man någonsin kommer att bli kvitt detta helt men det som gäller för mig är nolltolerans livet ut.

Jag vet att du gärna vill hjälpa andra. Om någon av läsarna har problem med sitt spelande men inte vågar prata om det. Hur ska de ta första steget?
– Första steget är svårt och det är ju att prata med någon och faktiskt erkänna att man är spelberoende. Det absolut svåraste är ändå att acceptera själv att man inte kommer att kunna spela mer.

Just det, spelandet är väl i grunden ett stort intresse?
– Exakt, och det blir ju inte lättare för människor att inte spela när i stort sett varje TV-reklam handlar om betting och casino. Det är dock svårt att göra något åt det eftersom TV-bolagen tjänar stora pengar på spelsidornas reklam. Det går ju inte att förbjuda reklamen.

Tycker du att spelbolagen tar tillräckligt stort ansvar?
– Nä, de tar inget ansvar alls. De vill att du ska bli beroende. Allt handlar om pengar.

Du har sagt i någon intervju att man blir expert på att ljuga och manipulera sin omgivning. Kan man som före detta spelmissbrukare bli expert åt andra hållet, dvs. att se igenom andras lögner?
– Absolut, jag skulle känna igen lögnerna på två sekunder. Om jag bara får lära känna människan lite grann så skulle jag se det direkt. Det är -samma mönster.

Nordin ägnar sig gärna åt välgörenhet och ett aktuellt exempel är att han och Patrik Haginge samlade in pengar till cancersjuka barn förra året. Han berättar att han alltid har velat hjälpa andra men erkänner samtidigt att engagemanget växte när hans kompis Yunus Ismail drabbades av en stroke sommaren 2009.
– Man får självklart en tankeställare när någon man känner drabbas, men om man bortser från mina tunga år med spelmissbruk så har jag alltid velat hjälpa till. Jag har alltid haft den inställningen och min familj är likadan. Det är så jag är uppväxt. Kan man hjälpa någon så hjälper man. Vi fick ju hjälp med att starta ett nytt liv när vi kom till det här landet så om jag får chansen att rädda någon annan så förstår jag inte varför jag inte skulle göra det. Det är en självklarhet.

För rätt många här i Sverige så är det nog ingen självklarhet att hjälpa andra på det sättet. Varför är det så tror du?
– Alla har olika uppväxt. I Bosnien finns inte samma skyddsnät som i Sverige. Man måste jobba för att få pengar och då blir familjen tightare och man delar på de tillgångar man har. Det handlar inte om rätt eller fel. Det är bara olika kulturer.

Trots att Nordin har haft det tufft vid sidan av planen så är han bättre än någonsin som fotbollsspelare. Han kammade hem samtliga individuella priser förra säsongen när han blev både årets ÖSK:are och årets kuban samt prisades för årets mål, dessutom Svarta Handens utmärkelse till årets ÖSK:are.
– Jag är väldigt stolt. Jag tror faktiskt att det är första gången som en spelare tar hem alla priser.

Det som inte är riktigt lika positivt var att Nordin drog på sig hela tio varningar 2016. Han hade många varningar även 2010 och en annan gemensam nämnare mellan säsongerna är att Nordin spelade riktigt bra fotboll. Det kanske finns en förklaring i att han presterar som bäst när han spelar tufft och är lite grinig. Nordin är inne på samma spår.
– Jag tror faktiskt att det är så. Jag är hundra procent fokuserad när jag ligger på gränsen och då är jag som bäst. Jag blir mer aggressiv både med boll och utan boll.

Vilken säsong rankar du högst när det gäller din egen prestation?
– Jag tycker att jag har många bra säsonger men 2016 var nog min bästa som helhet. Jag känner själv att jag är en bättre och smartare spelare idag. Jag har blivit bättre på att ta till mig instruktioner från tränare och medspelare. 2010 trodde man att man var bäst i världen och lyssnade inte så mycket på vad andra hade att säga. När man blir äldre så lär man sig att man inte är ensam på plan.

När jag jobbade som inhoppare på NA-sporten för drygt tio år sedan så såg jag dig göra flera snygga frisparksmål i Rynningetröjan. Hur mycket talang och hur mycket träning ligger det bakom den här spetsegenskapen?
– Jag har väl touchen i grunden men det är klart jag tränar på det. När jag var yngre kunde jag stå kvar efter träningen flera timmar och bara nöta frisparkar. Jag tränar extra idag också men inte lika ofta och lika lång tid som förut.

Vad har Alexander Axén betytt för din karriär?
– Jättemycket. Är det någon människa jag verkligen respekterar så är det Alec. Vi har känt varandra länge och har umgåtts privat tidigare men det går inte nu när han är min tränare. Det är väl inget vi har pratat om men vi förstår båda två att det inte går att ha det så. Han är tränare och jag är spelare. Det är han som bestämmer.

Att tränarna valde att låta Nordin ta över kaptensbindeln efter RÅP kom som en överraskning för rätt många med tanke på att han har fått en stämpel på sig att vara en gnällspik.
– Jag kan vara ett psykfall på plan ibland men jag är inte sån i omklädningsrummet. När man lär känna folk så lär man sig hur man ska behandla dem. Det går inte att behandla alla på samma sätt. Du vet var triggern är hos människor. Vissa spelare behöver höra lite gnäll för att vakna och andra klarar inte det alls.

Du säger alltid vad du tycker och är inte rädd för att kritisera din omgivning. Har du alltid varit rak och ärlig på det här sättet?
– Jag känner att det blir enklare så. Jag är alltid mig själv. Jag bryr mig om människor men är samtidigt inte rädd för att kritisera människor.

Alexander Axén lär ha sagt vid något tillfälle att om han hade 20 spelare i ett lag och alla blev skadade skulle Nordin ändå inte få vara lagkapten. När jag påminner honom om den historien så bjuder han på ett leende.
– Det har han sagt faktiskt, men jag tror att även Alec har förändrats och att han ser att jag har växt. Man lär sig sjukt mycket i tunga -perioder så det är klart att jag har förändrats. Om du frågar folk omkring mig så känner nog alla att jag har tagit stora kliv som människa.

Nordin berättar att även spelartruppen har varit med och påverkat beslutet att ge honom kaptensbindeln. När de för två år sedan skulle rösta fram ett spelarråd så fick Nordin 17 av 18 röster. Den enda som inte röstade på honom var han själv.

Om du inte får säga dig själv, vem tror du blir årets ÖSK:are 2017?
– Vi har många spännande spelare men jag säger Micke Almebäck. Han har sett riktigt bra ut i år. Även Nahir och Ferhad har varit bra.

Vad krävs för att ÖSK ska kunna utmana om guldet redan i år?
– Ett hundraprocentigt jobb från alla varje dag hela året runt. Då har vi chansen men man måste ha stolpe in också. Laget har en grym potential men sedan får vi se hur långt det räcker i år.

Hur skulle det kännas att vinna SM-guld i den svartvita tröjan?
– Helt obeskrivligt alltså. Kan knappt sätta ord på det. Helt sjukt om vi skulle lyckas med det.

Lägger du av då?
Ja, kanske. (skratt)

Jag har fått höra att du har en tatuering som betyder mycket för dig. Kan du berätta om den?
– Jag har faktiskt två tatueringar. Den ena är min pappas namn Fadil och den andra är några ord som pappa har sagt. Båda betyder mycket för mig.

Stämmer det att du är en skicklig fiskare?
– Jag fiskar väldigt mycket, framför allt på våren och sommaren. Det är en familje- och släktgrej.

Är det sant att du köpte bil innan du hade körkort?
– Det stämmer. Jag köpte en bil och lät den stå utanför. Det var enda sättet för mig att ta körkortet. Jag tog en intensivkurs på elva dagar och hade körkortet två månader efter bilköpet.

Vad gör du om 10 år?
– Det är inte omöjligt att jag har ett jobb här inom ÖSK och även något annat vid sidan om där jag får hjälpa folk.

Familj och barn?
– Förhoppningsvis.

Både du och Filip Rogic har en koppling till Eskilstuna. Följer du med mig och Filip på en promenad till Eskilstuna om ÖSK vinner SM-guld 2017?
– Ska vi gå till Eskilstuna? Hur långt är det dit? 8-9 mil? Jag kan faktiskt göra det. Absolut.

Bra, då tar vi i hand på det. Tack för pratstunden Nordin.
– Tack själv.

Text: Mathias Ekdahl